Wejby, Vejby Sjö och Bjärehalvön
Vejby förekommer i skrift första gången 1390 som ”Væghby”, och namnet härstammar antagligen från den tid då vägen genom Vejby var huvudväg från Barkåkra by till Grevie, Västra Karup och Torekov.
Första gången namnet Vejbystrand förekommer är på en karta från 1865. En äldre benämning på den tidiga byn och vattnet utanför är "Vejbysjö" och "Saltsjön".
Vejbystrand (Vejbysjö) kallades förr i tiden av bondebefolkningen inåt land för ”Turkiet”. Sjöfolket
var nämligen kända för att de slogs som "turkar".
På Buhrmans karta från 1684 finns Weyby angivet.
Strax norr om ligger "Hiet" (röd pil), vilket förmodligen är Saltörshusen
På Skånska Rekognoseringskartan från 1812 (före laga skiftet) finns inga hus utmärkta i Vejbystrand förutom Saltörshusen (i Stora Hult). Vägen Weijby - Grevie passerar denna husklunga.
Notera”Klossabäcken” (röd pil) med källor uppåt Weijby. Klossabäcken rinner genom KVS-parken och ut på stora stranden
Den markanta S-svängen på vägen mellan Vejby och Vejbystrand har samma sträckning än i dag.
Lägg också märke till att Grytehamn, som var en viktig utskeppningshamn för ved och timmer under 1600- och 1700-talen, är utmärkt som ankarplats.
(Se även sidan Grydehamn)
Karta (nedan) från 1837 som visar Weiby efter genomfört laga skifte.
Klossabäcken och svängen på vägen efter Dubbelgården mot Vejbystrand syns tydligt vid den röda "triangeln".
(Klicka för större bild)
Generalstabens karta från 1861, reviderad år 1895.
(Järnvägslinjen Ängelholm-Halmstad öppnades 1885).
Vejbystrand är inte utmärkt på kartan men ett antal hus finns markerade utmed vägen till Wejby.
(Klicka för större bild)
Ur "Karta över Skåne" från 1910-1920. Kartan visar detaljerat orter på Bjärehalvön men Vejbystrand finns inte utsatt
(Klicka för större bild).
