1709 var slaget vid Poltava och åren därefter fick många sorgliga efterdyningar. Soldatutskrivningar, brist på arbetskraft och misskötsel av jordbruk hade bidragit till att utarma bygden. 1710 var det stor livsmedelsbrist med näringsbrist och sjukdomar som följd. I april 1711 kom den asiatiska böldpesten till nordvästra Skåne. By efter by smittades trots att myndigheterna gav befallning om säkerhetsåtgärder. De smittade byarna skulle isoleras och gudstjänster och andra förrättningar skulle ställas in. Pestoffer skulle begravas utan kyrkliga ceremonier i ovigd jord ute i markerna.

Vantinge drabbades hårdast av pesten men även Wejby By fick känning av den.

I kyrkoboken finns följande anteckning: ”Den 18 november begrovs Christians son ifrån Wejby i Torpakull som döde av Pest. Men hans Fader och Moder, ja söstern war 3 sticker till förne döde av Pesten och begrafna i Backen mot Hult”

Backen i Hult är på ”Klemmensa Fälad”. I september 2014 lyckades Sven Wendelbo och Roy Fröjdh återfinna stenarna som Gunnar Bergman och Henry Johnsson hade lokaliserat på 1960-talet. Platsen ligger strax norr om Clements väg på privat mark.

Pestkyrkogården i Torpakull (eller Torpabacken) var en fäladsmark mellan Vejby och Vantinge, som låg nära nuvarande Vejbygården, Gården kom att flyttas till denna plats efter enskiftet i Wejby 1837.