Grydehamn

På Gerhard Buhrmans Skånekarta från 1684 finns ”Grytahambn” markerad med instruktiion om navigering.

"Uti Grytehamns norra inlopp måste det högsta av Grytskär och dagshögen vid Torekov vara i en linje och så löpes Sydsydost in i hamnen, Södra Gattet kan löpas både in och ut men farligt för lönnskär."

 

MENY

Grytehamn (Grydehamn)

Grydehamn bildas av Grydestenen (längst till vänster i bilden) och Gryderevet. (Bild: Lars Olefeldt)

 

På stranden innanför Grydehamn finns resterna av Sjömansbron. Detta var en hamn för mindre båtar som i huvdsak användes av fiskarna fram till 1868 då Lerviks hamn byggdes. Sjömansbron fanns dock kvar en bit in på 1900-talet som hamn för en del småbåtar.

När man går på Stora Hults strand ser man en stor sten ett hundratal meter ut i vattnet. Det är Grytestenen (Grydestenen) som markerar var Grytehamn (eller dialektalt Grydehamn) låg en gång i tiden. Norr om stenen syns ett rev vid lågvatten. På Gerhard Buhrmans Skånekarta från 1684 finns ”Grytahambn” markerad. Men redan år 1562 nämns hamnen i ett kungligt brev. Skåne var då danskt och kungen påbjöd bönderna på Bjäre att hugga ved som skulle fraktas ut från Grytehamn till Köpenhamns slott som hade stor vedbrist

Grytehamn (eller Grytan) är som en rundbottnad sänka i havet. Ursprungligen var hamnen ett stenrev, som naturen själv danat. Innanför revet var det djupt. Stormarna hade där transporterat bort sanden. Storahultsborna bättrade under 1670-talet på revet och det byggdes ut norröver. När isen en vinter låg tjock körde man ut 1000 lass sten. När våren kom, solen smälte isen och stenarna föll i, hade man underlaget till hamnen. Det fanns förmodligen även en stenbrygga in till land. Stenarna togs senare bort för att användas till bygget av Lerviks hamn under 1800-talet.

 

På 1600-talet hade Grytehamn sin storhetstid. Mellan åren 1640 och 1660 fanns det 21 fartyg hemmahörande i Grytan. På stranden innanför Grytan byggdes skutor av ek och fur. Här låg även ett tegelbruk. När båtar skulle sjösättas drogs rep från skeppet genom tre öglor som satts fast ute på Grytesten. Hästar spändes för repen, travade inåt land och drog på så sätt fartyget ut i havet. Hålen där de tre öglorna satt fast på Grytesten finns kvar än i dag.

 

Varvet vid Grytehamn

Bondeskeppens skutor hade även militär betydelse och i krigstid rekvirerades de för olika ändamål. År 1613 befalldes i ett kungligt brev att ett antal båtar från Bjäre skulle iordningställas för militärt bruk. Fjorton av dessa kom från ”Gryderen”. På stranden innanför Grytan byggdes skutorna av hantverkare från Förslöv och Vejby under ledning av en skeppsbyggmästare. De fartygstyper man byggde var enmastade lastskutor och slupar och andra typer av båtar.

 

Klicka på bilden för förstoring

Gustaf af Klints karta från 1805 visar tydligt stenen vid Grytehamn.

Notera att Vejbystrand inte är utmärkt på kartan eftersom byn tillkom under senare delen av 1800-talet. Magnarp var en viktig hamn och är därför med på kartan.

 

Gustaf af Klint utarbetade bland annat det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över Sveriges farvatten.

Grydehamns varv (rekonstruktion av Sven Wendelbo)

Från Hallandsåsen transporterades timret med hästar till den enkla stapelbädden på stranden. Här fanns också lagerskjul och timmerupplag. Det fanns troligtvis ingen större bebyggelse vid hamnen men strandfogden bodde här någonstans i närheten.